Den här sidan är en annons

Aikaterini Bournaka är arbetsterapeut inom öppenvården på reumatologimottagningen med patienter som har en reumatisk diagnos. (Foto: Rosie Alm)

”Jag har sett människor med tårar i ögonen för att livet vänt till det bättre”

Att ha ett yrke där man steg för steg kan förändra en människas möjligheter, att från smärtor och kognitiva svårigheter uppnå livskvalitet – det är något som ger meningsfullhet och arbetsglädje. Här berättar arbetsterapeuten Aikaterini om sitt yrke.

Efter ett par år som arbetsterapeut i Stockholm flyttade Aikaterini Bournaka till Uppsala och Akademiska sjukhuset, där hon just nu jobbar inom öppenvården på reumatologimottagningen med patienter som har en reumatisk diagnos. Generellt kan man säga att arbetsterapeuten har som mål att patienten ska uppnå välbefinnande och livskvalitet i sin vardag vid nedsatt eller förändrad aktivitetsförmåga, orsakad av sjukdom eller olyckshändelse.

– De jag träffar kan ha ont, uppleva trötthet och har svårt att klara av vissa vardagliga aktiviteter som till exempel att ta sig upp på morgonen, knyta skorna, gå uppför en trappa eller borsta tänderna, säger Aikaterini. Det kan även vara så att man hanterar dessa vardagsrutiner, men upplever att all energi går åt till att genomföra dem, och sedan finns ingen kraft över till allt annat man vill syssla under dagen.

Vad kan arbetsterapeuten göra för att underlätta patientens vardag så att livet kan levas på ett bra sätt?
– Vi ser människan som en helhet, och tänker inte bara på de aktiviteter som är nödvändiga för att klara vardagen, utan även det som man vill och har lust att göra. För att kunna hjälpa så måste jag veta så mycket som möjligt om patienten. Det börjar med en intervju där jag identifierar de faktorer som kan vara hindrande för att patienten ska må bra och uppnå sina mål. Det kan handla om att hitta nya strategier och hjälpmedel som underlättar. Men vi tittar även på bostaden, vilka förändringar kan göras där? I det här yrket måste man vara kreativ och uppfinningsrik. Det är en fantastisk känsla att se sin patient göra framsteg och komma närmare sina mål med stöd av mina insatser. Det fyller mig med energi och arbetsglädje, säger Aikaterini.

– Under mina år som arbetsterapeut har jag många exempel på goda resultat. Inte minst gäller det personer som varit inneliggande på IVA i flera veckor och fått en stor försämring i sin aktivitetsförmåga – och som bland annat efter mina insatser kunnat komma upp och börja delta i aktiviteter. Jag har sett människor med tårar i ögonen för att livet vänt till det bättre. I morse träffade jag en kvinna som tidigare lade all energi på det hon måste göra, och sedan var hon helt slut. Hon deltog i en rehab-grupp på fem veckor där vi bland annat talade om hur man kan arbeta mer ergonomiskt på ett arbetsbesparande sätt. Den här kvinnan fick verktyg och hittade sätt som gör att hon numera både klarar vardagsrutinerna, och även det hon vill och har lust att göra, till exempel träna, vilket tidigare inte var möjligt.

Fler arbetsterapeuter behövs – ny utbildning startar nästa höst

Känns yrket arbetsterapeut som något du skulle vilja ägna dig åt? Det råder stor brist på arbetsterapeuter i hela landet, så arbetstillfällen kommer inte att saknas. Hösten 2024 har du i så fall chans att börja utbildningen på Uppsala universitet.

Att utbilda sig till arbetsterapeut, vad handlar det om? Frågan går till Maria Borgestig, som är universitetslektor och program­ansvarig för den nya utbildningen.
– Man lär sig hur arbetsterapeuter kan främja delaktighet och hälsa genom vardagens aktiviteter. Utbildningen ger kompetens att utreda individers förmågor, kartlägga faktorer i omgivande miljö, och genomföra åtgärder som möjliggör för individen att kunna delta i sådant man vill och behöver.

– Arbetsterapeuten kan arbeta såväl på individnivå som på grupp- eller samhällsnivå, säger Maria Borgestig.

Samhällsnivå, kan du förklara?
– Det kan till exempel handla om att man med sin kompetens bidrar till stadsplanering där man skapar tillgängliga och inkluderande miljöer för alla oavsett funktionsnedsättningar.

Var kan man hitta arbete efter utbildningen?
– Inom många olika områden då det är en bred utbildning. Dessutom saknas det arbetsterapeuter inom hälso- och sjukvården över hela landet. Men arbetsterapeuten behövs även på nya arenor, inom elevhälsan på skolor, företagshälsovård och arbetsförmedling, för att ta några exempel.

Utbildningen är på tre år och leder till en arbetsterapeutexamen. Den finns på nio lärosäten i landet, men unikt för Uppsala universitet är två profilområden: Hälsofrämjande och preventiv arbetsterapi, samt innovativ arbetsterapi.

– Innovativ arbetsterapi handlar om att studenterna lär sig konkreta metoder för att jobba fram nya arbetssätt inom både hälso- och sjukvården och inom nya arenor. Profilområdet Hälsofrämjande arbete och prevention tar upp tidiga aktivitetsfokuserade insatser på individ- och gruppnivå för att minska risken för ohälsa. Det ser jag som viktigt i ett framtidsperspektiv. Arbetsterapeuterna är jättebra på rehabilitering, men kan även bidra med kompetens inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, säger Maria Borgestig.

50 studenter till arbetsterapeututbildningen tas in varje höst på Uppsala universitet

Bakgrunden till att Uppsala universitet startar utbildningen är att det i dag råder stor brist på
arbetsterapeuter både i kommuner och regioner. Många av de yrkesverksamma arbetsterapeuterna är på väg att gå i pension.