Läkaren Fredrik Huss har personlig erfarenhet av brännskada. När han var tre år satt han ensam i baksätet på en bil och lekte med tändstickor. Det började brinna och han fick 30-procentiga brännskador.
Fredrik Huss på Akademiska sjukhusets brännskadeavdelning var en av de läkare som tog emot Emma Schols när hon kom in nedsövd från Bollnäs med 93-procentiga brännskador. Han berättar här om hur man behandlade henne.
Text: Anders Post
Foto: Rosie Alm
Det är inte så stor sannolikhet att man överlever med så svåra skador som Emma hade, berättar Fredrik Huss.
När Emma kommer in till Akademiska ”packas hon upp” för att man ska få ett begrepp om skadeläget. Hon tvättas ren och nya förband läggs på.
– Den första fasen är ren intensivvård där det även krävs tillförsel av enorma mängder vätska, eftersom brännskadorna ger upphov till en massiv inflammatorisk reaktion i hela kroppen, säger Fredrik Huss. Inflammationen gör att blodkärlen börjar läcka och inte håller tätt längre. Då måste ny vätska tillföras så att det finns tillräckligt mycket blodvolym till alla organ. Det kan röra sig om upp till 40 liter vätska som pumpas in det första dygnet.
Fredrik Huss berättar om svullnaden som uppstår. I Emmas fall var det benen som blev svårast utsatta.
– Den brända huden är inte elastisk och töjbar. När vävnaden svullnar och inte kan expandera utåt stiger trycket inåt och pressar på blodkärl och nerver, och kan stänga av cirkulationen till muskulaturen. Detta kallas Compartmentsyndrom och kan uppstå på olika ställen över hela kroppen. Då måste man i regel öppna den brända huden där det är stramt för att släppa på trycket.
Nästa steg är operation där den brända huden skärs bort eller smälts bort. Sår-ytorna behandlas med donerad hud från avlidna personer, vilken fungerar som ett tillfälligt förband.
Frisk hud ska så småningom tas från olika ställen på kroppen och täcka sår-ytorna. Men i Emmas fall fanns inte mycket frisk hud, så man fick odla hud, det vill säga ytterhudens celler.
– Vid så här stora brännskador kan patienten få en eller flera blodförgiftningar och infektioner som kräver tung antibiotikabehandling, säger Fredrik Huss.
Emma låg sedan inne under lång tid för sårbehandling där hon sövdes vid omläggningarna på grund av den svåra smärtan.
– Sedan handlar det mycket om att kunna röra sig, komma upp ur sängen, gå och äta, säger Fredrik Huss.
Sverige har historiskt haft högspecialiserad vård på fyra sjukhus i landet när det gäller svåra brännskador. 2008 infördes Rikssjukvård, bland annat för svåra brännskador. Kvar blev då två sjukhus, Uppsala och Linköping som hade förutsättningarna och kompetensen att behandla svåra brännskador. Rikssjukvård har sedan genomgått vissa förändringar och kallas nu Nationell högspecialiserad vård. Upp mot 500 patienter med svåra brännskador kommer varje år in till Akademiska sjukhuset. Många orsakade av sängrökning där det börjat brinna.
